Franska presidentvalet: första omgångens resultat visar en ökad polarisering

Swedish translation of French presidential election: first round results show increased polarisation in society (24 April 2012).

Resultatet i det franska presidentvalets första omgång innebär att den andra omgången kommer att utkämpas mellan Nicolas Sarkozy och det socialistiska partiets kandidat François Hollande. Opinionsundersökningarna tyder genomgående på att det är mest sannolikt att Hollande vinner, även om det höga resultatet som Front Nationals kandidat fick i första omgången visar att Sarkozy fortfarande har ett betydande stöd inför den andra omgången. Sarkozys största fördel bortsett från hans egen stridslystna attityd är socialistpartiets pro-kapitalistiska program, som kan leda till en demobilisering av vänsterväljare.

Kandidaten för Front de Gauche, Jean-Luc Mélenchon, fick 11,1 procent i den första omgången. Detta är mindre än i opinionsundersökningarna, men utgör ändå en kraftig ökning av stödet för vänstern. År 2007 vann PCF-kandidaten Marie-George Buffet bara 1,93 procent av rösterna. Det anmärkningsvärda resultatet återspeglar den politiska radikaliseringen av ett lager av den franska arbetarklassen, med tanke på att många väljare som stödde Mélenchon ändå röstade på Hollande, då de föll för vilseledande argument om vote utile (användbart röstande), det vill säga att det är meningslöst att rösta på mindre partier ”som ändå inte kan vinna”. Mélenchons kampanj är en vändpunkt i Frankrikes moderna politiska historia. Kampanjen har organiserat massmöten på en skala som inte setts i Frankrike sedan kampanjandet inför François Mitterrands historiska seger 1981. Kampanjen mobiliserade tiotusentals aktivister involverade i PCF – vad man kan kalla Parti de Gauche i Front de Gauche -- och fackföreningarna, i den senare kategorin i synnerhet av CGT. Den personliga roll Mélenchon spelat har utan tvivel haft avgörande betydelse. Under samma omständigheter skulle en annan kandidat inte ha rönt samma framgångar. Mélenchon ledde en kraftfull och stridbar kampanj för att försvara arbetarklassens intressen. Hans tal har inspirerat och entusiasmerat miljontals arbetare. Utan tvekan kommer har den här kampanjen lämnat ett avtryck hos många aktivister från arbetarklassen som kommer göra sig gällande i kommande strider i månader och år framåt.

Till höger var den viktigaste aspekten av valresultatet det mycket höga resultatet för Front Nationals kandidat, Marine Le Pen. Under de senaste åren har hon försökt gå ifrån den aggressiva rasism och extremt reaktionära politik som hennes far drev när han stod i spetsen för partiet. Hon vann 17,9 procent av rösterna, vilket motsvarar 6,421,773 väljare, att jämföra med 3.834.530 år 2007. Stödet för Le Pen är ett symptom på den djupa sociala och ekonomiska kris som har fått katastrofala konsekvenser för miljontals människor. Le Pen har medvetet spelat på rasistiska teman, men har baserat sin kampanj på fientlighet till "eliten" och "systemet". Detta, tillsammans med hennes nationalistiska opposition till EU, resonerade inom breda lager av politiskt underutvecklade arbetslösa och arbetare som drivits till förtvivlan av konstanta försämringar av deras levnadsstandard och av sveket från tidigare vänster- och högerregeringar. Front National har också fått stöd av småföretagare och inom mellanskikten i samhället i stort. Under de senaste fem åren har Sarkozy-regeringen utnyttjat sin rasistiska politik och propaganda för att splittra arbetare, för att avleda uppmärksamheten från de verkliga orsakerna till krisen. Detta har bidragit till framgången för Front National i valet.

Mélenchon-anhängare på ett möte den 18 mars. Foto: CyberienResultaten från den första omgången visar att samhället polariserats till följd av den fördjupade ekonomiska och sociala krisen. Arbetarrörelsen rör sig åt vänster, medan extremhögern gör framsteg i det motsatta lägret. Den franska kapitalismen befinner sig i en återvändsgränd. Produktionen har stagnerat. Arbetslösheten ökar. Fabriker och företag stänger och flyttar utomlands. Den ekonomiska situationen och den växande klassklyftan förbereder marken för enorma händelser under den kommande perioden, oavsett vilket parti som vinner.

Sarkozy kan mycket väl bli besegrad. Men i den nuvarande situationen, skulle en "socialistisk" regering föra en politik mycket lik den som förs av Sarkozy. Mélenchon har uppmanat till en massiv mobilisering av fackföreningarna och vänsterpartierna till 1 maj, och ett massivt valdeltagande den 6 maj för att besegra Sarkozy. Ett sådant nederlag skulle innebära ett steg framåt i kampen mot kapitalismen. Men bara ett steg. Kampen måste fortsätta på det fackliga och politiska planet, oavsett vilken regering som sitter vid makten. Mélenchon har gjort det helt klart att Front de Gauche inte kommer att delta i en framtida socialistisk regering, utan kommer att koncentrera sina ansträngningar på att "organisera motstånd mot kapitalismen". Detta är helt korrekt. Front de Gauches program bör nu fullbordas med krav på införandet av tydliga åtgärder mot kapitalintressena. På grundval av en revolutionär politik kommer man att ytterligare kunna stärka sin position och spela en central roll i kampen för ett socialistiskt samhälle.

Greg Oxley, PCF Paris 10
redaktör för La Riposte
tisdag 24 april 2012

Translation: Avanti! (Sweden)